Tack för att du gav mig mitt liv, pappa!
Jag är så tacksam över att du fick sluta ditt liv hemma med din älskade familj i Rommeholn. Jag visste inte att du var på väg att lämna oss när jag träffade dig på din födelsedag på söndagen när du fyllde 72 år.
Jag missade festen men åkte till dig efter kioskjobbet och vi fick en stund bara du och jag när vi småpratade om lite av varje.
Du var mycket piggare än jag sett dig det senaste året. Du var glad och positiv. Du hade inte ens stödkragen på dig. Du satt upp och vi språkade lite om frågesportsprogrammet som surrade på tv.
Som alltid när du och jag träffades så berättade du lite om dina symtom och sjukdomsproblem. Du berättade om att du natten innan hade haft hjärtrusning och svimningskänsla och därefter blev sjöblöt av svett och skakade i hela kroppen.Jag sa att det oroade mig och lät som om du hade haft ett kort hjärtstopp och att det borde tas på allvar. Du skrockade och sa att du mådde bra och jag fick väl berätta för mor så att hon kan ringa om det blir så igen - för det är ju svårt att ringa om man har hjärtstopp!. Du log och lugnade mig om och om igen att du mådde bra.
Som en omtänksam gest gjorde du lite päroncider till mig på din favoritpryl Sodastream och jag berömde den och vi fnissade lite tillsammans. Den gesten var kärlek för mig.
Du var fin och uppklädd dagen till ära och berättade om alla gratulanter som tittat förbi. Du läste Facebook- kommentarerna som hyllade och grattade dig. Du berättade med glädje om ditt jam med barnbarnen och kompisen Kjell.
Du satte på dig ponchon och gick ut en stund på trappan och tog en rök.
Jag visste inte då att det var sista gången jag pratade med dig.
Jag var så trött efter dagen som varit och lämnade dig och mor och moster vid 21-tiden på kvällen för att orka med morgondagen.
När jag åkte hem hade jag en glad känsla i kroppen och var tacksam att jag hade tittat förbi efter kioskjobbet den dagen.
Jag hade otroligt svårt att somna den natten, jag brukar bara lägga mig och somna direkt men denna kvällen var det oro i hela kroppen. Jag gick till slut ner och tog en kopp varm choklad som brukar hjälpa. Somnade kring 1-tiden.
När telefonen ringde 02:32 förstod jag innan jag svarade vad som hänt. Det jag fruktat hade hänt..du hade lämnat oss.! Moster Keta fick den tunga uppgiften att ringa alla barnen. Det tog 39 sekunder att få telefonbeskedet och jag hoppade i kläderna innan samtalet var avslutat. Jag åkte direkt hem till mor och Keta och mötte upp med mina kära syskon och flera av barnbarnen.
Vi tog lång tid på oss att ta farväl av dig. Jag satt hos dig, höll din hand, strök din kind, grät och pratade med dig flera gånger under natten. Vid 9-tiden fick begravningsbyrån hämta dig då vi kände att vi var klara med vårt farväl av din kropp. Själen hade redan lämnat kroppen. Du fanns inte längre.
Jag är tacksam för alla fina stunder du givit mig och framför allt ; du gav mig mitt liv!
Vila i frid pappa och "spela häcken" av änglarna!
Du lever kvar i mitt hjärta för alltid!
Kommentarer
Postat av: Staffan Eriksson
Hej Rita. Fantastiskt fint skrivit. Det var skönt att han fick en så fin och trevlig födelsesdag. Jag vet att han följer med i vår värd från det stället han nu glädjer andra med dragspelsmusik och mys. Vi lever vidare med många många fina och sköna minnen. Varma kramar till dig och din familj från oss i Danmark
Postat av: Maritha
Båda dina föräldrar är/var två underbara och lättsamma människor med stora hjärtan !! Mina tankar går till er som stod honom nära!! Kram
Trackback
