finnlyckan

2 veckor har gått, vart tog de vägen?

Veckor av ångest, sorg och förtvivlan. Det börjar sjunka in bit för bit.

- Hon kommer inte tillbaka. Som "A " sa på jobbet; "jag låtsas att hon är på semester, så gör det inte så ont", sen bröt hon ihop i min famn när insikten ändå slog till med full kraft.

Jag och K har gått igenom hennes rum, det känns som om vi inkräktar, som om vi rensar bort henne säger vi och fäller några tårar.

Det gör ont att ta bort hennes namn, kasta hennes grejor - som om hon var betydelselös. Som om vi vill utplåna henne...

Det är ett sugande av obehag i magen hela tiden vi sitter där och bestämmer vad som ska vara kvar, vad som ska kastas..

Jag och K är helt utmattade efter en timmes genomgång i rummet. Det gör så ont! Gång på gång tittar vi upp mot himlen och säger "förlåt, men vi måste". Hittar en vacker sirlig silversked - och tittat på varandra ; precis hennes stil säger vi med ett sorgset leende, den måste vi lämna till familjen..så hugger det återigen i hjärtat när vi tänker på dem som har det så mycket tyngre och värre än oss..

 

Det går inte att utplåna henne, hon är ständigt närvarande, vi pratar om henne som om hon var där, eller kommer snart. Vi skrattar och skråckar - "så skulle hon sagt". samtidigt sitter sorgen som betong i hjärtat och gråten i halsen.

 

Helt klart skulle hon inte accepterat att vi ältar och grubblar, att vi tänker på henne och är ledsna. Hon skulle säga:

för hon insåg inte sin stora kompetens - hon trodde att vi kunde allt hon kunde..Hon var ödmjuk inför sina kunskaper och ingen som framhävde sig utan snarare förminskade sin positiva påverkan/inverkan på omgivningen. Hon skulle inte förstå den saknad och tomhet hon lämnat efter sig.

En timme i hennes rum flyger förbi..ontskönt..ledsamt..ändå är hon så nära just då..så levande..så mycket hon..hennes doft..hennes stil i inredningen..hennes ande svävar över oss..omfamnar oss..smeker vår kind och viskar hejdå - men vi vill inte lyssna..vi kör ner huvudet och jobbar för att tränga bort smärtan som kommer..:

- inte än, vi vill inte släppa taget än...vi vill ha henne kvar längre, mer av henne

-Stanna, säger hjärtat!

 

 

Lyssnar på;

http://www.youtube.com/watch?v=jQlJEM1Iy4A&list=PL185E5B23CAC27F60&feature=player_detailpage

 

http://www.youtube.com/watch?v=_m1bdKeAnP4&list=PL185E5B23CAC27F60&feature=player_detailpage