Känner du en ängel?

Alla människor bär änglastoft. Vi bär en himmelsk kraft att göra världen bättre. De vanliga tecknen på att vi använder oss av denna förmåga är när vi gör osjälviska och kärleksfulla handlingar. Sen finns det äkta änglar på vår jord.
 
En äkta ängel lever för att göra kärleksfulla handlingar hela deras jordeliv. På utsidan ser de ut som vanliga människor och lever vanliga människors liv. Det som skiljer dem åt är att de under hela deras levnad får kraft och energi av alla goda gärningar de gör för mänskligheten. De har känslor och behov som alla människor men änglar ger sig inte rätt att ta den platsen som behovet utgör. 
 
En äkta ängel lyssnar på andra men inte sig själv.
En äkta ängel låter andra få sina behov tillfredsställda men förvägrar sig själv detta.
En äkta ängel älskar av hela sitt hjärta sina närmaste men har svårt att ta sig själv in i sitt eget hjärta.
En äkta ängel är fylld av omtanke och empati men har svårigheter att ge sig själv detta.
En äkta ängel ser andra som värdefulla men har svårt att se sitt eget värde.
En äkta ängel har fel och brister vilket skapar stor smärta och skam för ängeln men ser andras fel och brister som löv som blåser i vinden utan att se ned på människan som bär dem. 
 
 
En äkta ängel står ut med stor smärta och självuppoffring.
En äkta ängel talar aldrig illa om andra ( än sig själv). 
En äkta ängel tar ingen plats men lyser genom enbart sin närvaro.
En äkta ängel utsätter inte andra för sina egna problem och behov.
En äkta ängel delar inte med sig av sin smärta.
 
En äkta ängel lever inte så länge sitt jordeliv men lever kvar för evigt i hjärtat.
En äkta ängel är utsänd att sprida kärlek och hopp till mänskligheten.
En äkta ängel lämnar stor tomhet och smärta när den dör och kallas tillbaka till himlen.
En äkta ängel försvinner aldrig men dör som människa.
En äkta ängel befrias från sitt jordeliv när den utfört sina gärninga men lever för evigt kvar hos dem som ängeln träffat.
 
Jag har träffat flera äkta änglar. Det gör ont när de lämnar jordelivet. Men de lever alltid kvar hos mig. Jag lär mig av dem. Jag berikas av dem. Jag saknar dem så fruktansvärt!
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0