Ett år har gått

Hej, Malin!

Tänk så fort ett år passerar!

För ett år sedan trodde jag att jag inte skulle klara året. Du var borta, hade lämnat oss. Förtvivlade sörjde vi dig. Jag hade tur som hade så många vid min sida i sorgen.

Det kändes som om sorgen inte skulle ta slut och att energin var borta.

Men energi förgås inte – den omvandlas.  Vi stärks av våra upplevelser. Vi får erfarenheter som gör oss tåligare, vi får ett djup och styrka men känner oss sårbara.

Sorgen lever kvar och saknaden likaså. Sorgen omvandlas till en ständig följeslagare. Den finns kvar som en påminnelse om livet som var, om kärleken som fanns och är ständigt närvarande och om att ta vara på den tiden vi har på jorden. Tomheten du lämnade efter dig finns fortfarande kvar.

Jag trodde att du inte skulle lära mig mer – men fortfarande trots att du inte finns kvar i livet så lär jag mig av dig genom själ, hjärta och minnen.

·         Du har lärt mig att ta vara på nuet. Att uppskatta den tiden jag har med min familj, mina vänner och hur             skört livet är och hur fort det kan förgås.

·         Du har lärt mig att inte fastna i grubblerier kring det jag inte kan påverka utan agera i det jag kan                       förändra.

·         Du har lärt mig att det viktigaste inte är hur länge jag lever utan - Att jag lever, när jag väl Kan leva.

·         Du har lärt mig att allt inte är som det ser ut – men det är ändå värdefullt det jag ser.

·         Du har lärt mig att strunta i småsaker och fokusera på helheten.

·         Du har lärt mig att förmedla känslor som behöver förmedlas – innan det är för sent.

·         Du har lärt mig att livet fortsätter efter döden.

·         Du har lärt mig att man fortfarande kan känna glädje trots att man sörjer.

·         Du har lärt mig att livet går vidare trots att människor dör från oss.

·         Du har lärt mig att avtrycket av en människa lever kvar i hjärtat och minnet för alltid.

 

Tack för att du fanns!

&

för att du finns i minne, själ och hjärta

jag saknar dig så....

Till minne av Malin

 

 

 

 

 

 


Kommentarer
Postat av: Marie Hysing

Ja ett helt år har gått. Jag minns 30 december 2013 som om det vore igår. En sån märkligt konstig dag. Helt tömd på känslor och energi. Men som du skriver man ska leva i nuet och bara försöka påverka det man själv faktiskt kan så visst lär Malin oss saker hela tiden. 💙

2014-12-30 @ 10:04:54
Postat av: Gunilla

💙💙💙 så bra skrivet. Tänker ofta på Malin och brukar heja på henne när jag passerar fotot vid omklädningsrummet. Fortfarande ofattbart.

2014-12-30 @ 16:08:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0