Jag har också ansvar för min hälsa på jobbet

Jag har skrivit en massa om ledarskap och chefer som orsak till ohälsa på arbetsplatsen men givetvis har jag som enskild individ ansvar för mitt mående.

Vad behöver jag tänka på? Jo- samma som mina chefer:

Jag behöver vara tydlig mot omgivningen. Jag behöver visa mina medmänniskor och chefer bekräftelse och uppskattning. Jag behöver även framföra saker som inte är bra och erkänna saker som jag själv inte gjort eller hantera bra. Jag behöver ta ansvar.  Jag behöver göra mitt bästa för att ta hand om mina medarbetare och återkoppla till både medarbetare och chef om saker som jag fått till mig.

Jag behöver göra mitt bästa i mitt arbete och vara nöjd med det jag gjort och inse att jag inte är dåligt när jag inte hinner allt. Jag behöver uppskatta mina egna insatser och se det jag gör och inte stirra mig blind på det jag inte gjort.

Jag behöver berätta för mig själv att jag gjort nog när jag arbetat mina timmar och under den tiden arbetat med mina arbetsuppgifter. Om min kö är lång, om mina dagar är fulltecknade så ska jag ändå kunna tala om för mig själv att jag gjort det jag kan för att hjälpa dem jag just nu hjälper. Jag behöver inse att min tid inte räcker till för att hjälpa alla som behöver hjälp.  

Jag behöver påminna mig själv att det inte är jag som bestämmer om min arbetstid och hur den fördelas utan det gör min ledning.  Väljer min ledning att inte ge mig tid så kan jag inte ta ansvar för konsekvenserna av det – utan det har min ledning ansvar för.

Men det är svårt, jag minns den som behöver hjälpen. Jag har träffat människan, jag minns människans smärta, jag har mött den…så svår att lägga åt sidan. Den etiska stressen förtär mig och min empati gör hål i hjärtat på mig själv.

Jag behöver fortsätta att sköta min kropp på bästa sätt. Jag fortsätter att äta och träna. Jag fokuserar på min familj som ger mig kärlek och omtanke. Jag njuter av naturen och mitt hem. Jag umgås med nära och kära. Jag får inte glömma det jag har som redan är bra. Jag behöver tänka mer på allt som ger mig kraft och energi.

 

Min hälsa påverkas av mig själv och mina tankar, känslor och beteenden. Jag har yttersta ansvaret för mig själv och mitt mående.

Ibland kanske jag väljer en väg som inte är så bra men efter övervägande är den rätta just nu.

Ibland väljer jag kanske att stå ut med elände för att på sikt få det bättre. Ibland väljer jag att hoppa av för att inte gå sönder. Just nu står jag mitt emellan och väljer att inte välja. Just nu gör alla val ont på något sätt. Men snart får jag hjälp att välja - hoppas jag. Framtiden får hjälpa mig välja.

 

Jag måste ta ett beslut inom kort för att inte fortsätta gå sönder. Ett inre eller ett yttre beslut måste tas!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0