finnlyckan

Jag trodde jag kunde göra mig förstådd, men vad jag bedrog mig. 

Jag försökte flera gånger. Vi talar samma dialekt, samma språk men ändå - så fattar mottagaren inte mitt budskap - vart går det fel någonstans?

Jag försöker återigen att vara tydlig:

- Jag klarar det inte längre

- Jag går sönder

- Jag orkar inte med det längre

- Jag mår dåligt av det

- Jag vill inte ha det så längre

- Jag har ingen lust längre

- Jag har blivit sjuk av det

- Jag måste ha en förändring annars måste jag ge upp

- Jag har inget intresse kvar av att göra det mer

- Jag har tidigare valt bort det och vill inte ha det..

- Jag har provat i 3 år och det går inte längre..

- Jag vill vara kvar bara jag får släppa detta som jag inte vill göra mer..

- Jag vill inte lära mig mer om det, kan inte det bra heller..

 

Plötsligt skiner mottagare upp

- Åh, jag förstår, du upplever att du har kompetensbrist.

- Åh, du lider av din kris därhemma.

- Men vi kan inte möta ditt behov, tyvärr. Du måste vara solidarisk.

- Du behöver proffessionell hjälp mot din alltförhöga empati och ditt överdrivna engagemang och din svåra kris. Stackars dig. Vi kan betala hjälpen!

 

 Jag går därifrån och känner mig förorättad. Känner mig lurad. Känner mig skamsen. 

 

Vad var det som hände?

 

Jag fattar inte att det inte går att förstå vad jag säger. Vad fick jag för svar? Fick jag fram mitt budskap? Jag måste varit väldigt otydlig. Allt är naturligtvis mitt fel!!!