Allt du är med om ger nya insikter - om du vill!
Influensa! Pust! Finns det verkligen något man kan lära sig av det?
Nummer 1- öva på att möta smärta.
Jajamensan det har jag fått öva.
* Märkligt nog upptäckte jag att smärtan inte var konstant utan mer dynamisk.
* Ibland hade jag ont av att jag tänkte på hur ont jag hade.
* Ibland var smärtan skarp och skärande för att senare vara molande och diffus.
* Jag ojade mig och vaggade för att lindra smärtan - men vet inte om det direkt var effektivt mer att skifta fokus från virusets angrepp på kroppen.
* När jag väl släppte in smärtan så avtog den - för att tyvärr flytta sig till en annan kroppsdel men ändå ; den försvann från första.
* När mina tankar var kvar på förra smärt-stället så lade jag nästa smärtupplevelse uppepå nästa - alltså upplevde jag mer smärta fastän föregående smärta avtagit.
* Mitt lidande blev större så länge jag fortsatte och tänka, värdera och negativt fokusera på det som gjorde ont.
* När jag väl kapitulerade för smärtan så mildrades den och jag försökte istället göra annat än bara tänka på min smärta.
Nummer 2 - Var tacksam för vad som blir genomfört och acceptera dina begränsningar
Jag upptäckte att min hjärna terroriserade mig med måsten och borden..
Ganska snabbt började mina tankar säga;
- men nu mår jag väl ganska bra jag borde nog....
- Jag är nog frisk nu så jag ska väl....
- Nu har jag legat här och vilat då måste jag..
Trots tankekriget så kände jag inte den vanliga pressen att prestera - det var helt ok att ta en sak i taget och vila därefter.
Och en annan en stor skillnad - jag kände mig så nöjd varje gång jag gjorde minsta lilla försök till att göra något. I tanken gjorde jag vågen för minsta lilla uppdrag jag slutförde;
"åh va bra att jag plockade ur disken"
"jag orkade faktiskt bada tösen"
"skönt att jag i alla fall orkade plocka ner tvätten"
Jag gav mig själv guldstjärna för vad jag än gjort, hur litet det än var.
Helt plötslig kunde jag inse mina begränsningar och acceptera dem. Det som jag har så svårt för annars..
Det ständigt dåliga samvetet och tankar som säger "jag har inte hunnit något alls idag" - som oftast är rent ljug men känns sant.
Jag behöver ta med mig denna lärdom: att se och acceptera det jag gör och berömma mig för det jag gjort inte stirra mig blind på det jag inte hann med.
Så visst är det lärorikt att vara sjuk ibland - får bara hoppas att jag minns lärdomen när influensan släppt mitt grepp igen.
Jag hoppas också att influensa släpper sitt grepp om mig så jag får fortsätta öva på att öka livskvalitet och uppmärksamma när mina egna tankar och värderingar sänker min upplevda lycka.
Kommentarer
Trackback
